Boktips

Jag har precis avslutat en av de bästa böcker jag läst och vill dela med mig av denna upplevelse =) Så om ni vill läsa nåt riktigt bra och tänkvärt, läs Jonathan Safran Foers Extremely loud and incredible close! Handlar om en 9-årig kille som förlorade sin pappa under attackerna elfte september. Två år senare hittar han en nyckel bland sin pappas saker och bestämmer sig för att ta reda på låset som nyckeln tillhör, och där startar en resa som är väl värd att läsa om! Den är så sjukt bra skriven, vacker och väcker många många tankar och känslor. Jag har både skrattat och gråtit när jag har läst den. Så läs den ni med! =)


Nu kör vi!

Ja, så gör vi det... Vi kör femminutersmetoden med Amra. Igår var första kvällen. Läste massvis innan kvällen gjorde sin entré. Hittade bland annat skaparens hemsida, som gav mycket nyttig info. Vi väntade med spänning på att Amran skulle bli trött. Så kom de, gnuggningar i ögon och öron, hon var trött! Och vi körde på! D var den som la henne i spjälsängen efter de andra kvällsrutinerna och sen startade vi klockan. Vi var rätt spända men ändå inte alls så obekväma som vi trodde vi skulle vara. Hon grät, men hon har gråtit mycket elakare andra gånger. Vi hade läst att det i genomsnitt tar 30 minuter innan barnet somnar första kvällen, men vi var inställda på timmar. Från det att D gick in med henne i sovrummet tills hon somnade gick det ca 33 minuter... Va? Kan det verkligen stämma så exakt??

Hon vaknade en gång på natten, när vi la oss. Då fick hon amma som vanligt för att somna. Babysteps ;) Sen sov hon hela natten, så fint så fint!

Idag var kväll nummer två, vi räknade med ett bakslag. Bättre att bli överaskade än besvikna. Efter vår kvällsrutin la D henne i sängen igen och jag glömde (naturligtvis) att starta klockan. Gissade att det gått ca tre minuter, väntade i två till innan jag gick in och visade mig. Knappt två och en halv minut senare avtog gråten och Slamran sumrade in... Va? Kan vi verkligen tro på det??  

Nu håller vi tummarna för att detta ska fortsätta funka så här bra! Vågar vi tro på det?
 

Stängt pga sjukdom

Denna sjukan den ska vandra, från den ena till den andra, låt den gå, låt den gå, låt den aldrig stilla stå...

Men helst får den bara försvinna..

Sjuk, sjukare, sjukast. Amra var tack och lov den som stod för sjuk, medan mamman och pappan var de som turades om att vara sjukare eller sjukast. Ja, vi drabbades av den välspridda magsjukan i helgen.. Kom hem från en fin dag med härligt häng i fredags och började må lite smått illa. Det började med mig, sen D, och på natten råkade även Amra illa ut. Sen har vi varit däckade hela helgen. Känns bra idag, något sliten bara.

Nu har vi alla i alla fall fått i oss lite frukost och Amra har även tutats i lite lunch. Nu ska vi ut på en promenad i solen. En lugn, lugn promenad. Målet är att hitta en fin plats i solen att tillbringa lite tid vid.


Små tankar just nu

Ska Strumpan nån gång någonsin somna utan att ammas först? Har de senaste veckorna avbrytit amningen när jag märker att hon slutat äta och bara tuttar. Tanken med det var att hon skulle koppla ihop bröst med mat och inte med sömn. Men det sket sig nog. Hon somnade iaf och det enda resultatet blev att hon vaknar och blir ledsen när jag lägger ner henne i hennes säng. Då har jag/vi tagit upp henne och till slut när inget annat hjälpt gett henne mer bröst. Rätt fort blev det en rutin, så helt plötsligt krävdes det oftast tre amningar innan hon somnade ordentligt. Igår provade jag att återgå till att hon får amma tills hon själv släpper. Och det gav resultat på så vis att hon somnade och sov lugnt ett tag. Men under kvällen vaknade hon några gånger och ville ha mer. Efter tre amningar på hennes vis somnade hon för natten. Det fick mig att fundera på att hon kanske faktiskt behöver så mycket mat innan hon somnar för natten? Och då måste det ju ändå vara bättre båda för henne och oss att hon får amma tills hon släpper? Gaah... Varför kan det inte bara funka som man tänker sig och vill ha det?

Fem-minuter-metoden? Denna omdiskuterade metod att få sina barn att somna av sig själva. Jag har varit totalt emot den, men nu vet jag varken in eller ut längre. Vi har funderat på att prova den på Amra, eftersom hon bara somnar vid bröstet eller i vagnen. Men, som sagt, kanske hon behöver få i sig all den mat hon får genom dessa amningar på kvällen? Hade tänkt diskutera detta på föräldraträffen i måndags, men den fick vi inte gå på pga sjukdom...

Jobb... Ja, två månader kvar, knappt. Sen så.. Jag både ser fram emot det och bävar inför det. 

Snökockor i hjulhusen på bilen. Varför är det så tillfredsställande att sparka på dem så att de faller med dunder och brak i backen? 

Döende ballonger? Amra fick en ballong på internationella kvinnodagen i måndags. Den ligger nu i köket och dör genom att sakta släppa ifrån sig luft. Får den ligga ett tag blir den skrynklig. Men tar man på rynkorna drar den ihop sig på nåt vis och blir slät igen. Hur det än går till gillar jag känslan.

Babysim. Imorgon är det sista gången. Det kommer vara en lätt sorg i det olssonska sinnet efteråt. Men jag ska njuta fullt ut under hela den korta halvtimmen vi har kvar!



Puss och hej!


Dagen efter dagen efter

Ja, det är idag det. Men trodde nog att det skulle kännas mer... Jag kanske inte var så avvand som jag trodde ;) Trodde jag skulle bli nästan handikappad dagarna efter, men icke, jag klarade mig rätt bra ändå. Vad som har hänt är att jag och mor i söndags använde de presentkort vi fick i julklapp. En timmes ridlektion med hoppning var vad som stod på schemat! Och det var så roligt! Nästa gång ska jag önska mig en hel termin!

Amra har varit sjuk i en dryg veckas tid. Hon hade något som kallas femte sjukan sa läkaren, bvc sa att det förmodligen inte var femte sjukan utan något annat virus. Men i vilket fall som helst så är hon frisk nu. Lite hostig än bara, men det är nog borta imorgon eller dagen efter det. Hon har haft röda, svullna kinder med knölar i, feber, hosta och varit snorig, men trots det skiner hon som solen. Oftast iaf.. Ibland har det varit åskmoln och regn också, det ska vi inte sticka under stolen med =)

Igår kunde Amran helt plötsligt ta sig framåt precis som hon vill! Hon kan "krypa"! Hon jobbar sig framåt med armar och ben, ändrar riktning och tokkämpar för att nå sitt mål som oftast är en leksak, mamman, pappan eller nåt de håller på med =) Och idag har vi förpassat liggdelen på vagnen och satt dit sittdelen istället. Hjälp vad fort det har gått, ett helt halvt år ju!

Tog med kameran upp till barndomsstaden för att dokumentera denna kalashelg. Amra fyllde ett halvår, hennes mormors mor och morfar fyllde 77 respektive 52 år, och jag skulle rida för första gången på evigheter.
Blev det några kort?
Jorå, men kanske inte som vi tänkt oss =) Hos mamma och pappa låg kameran fint nerpackad hela tiden, och den kom inte upp förrän hos Håkan och Carina på söndagen... Och sen blev den kvar där när jag for iväg till stallet. Men fina bilder blev det iaf, och här kommer några av dem =)


Amra fick lite nya kläder på halvårsdagen, passade ju finfint inför kalashelgen när vi firade morfars och mormormors födelsedagar. Under den underbara kappan har hon en vårfin klänning som matchas av de rosa strumpbyxorna.


Att sitta och sällskapa vid matbordet är ett stort nöje

 

  
Att äta och dricka är också ganska kul, ibland ;)


Farmor kan det där med att byta blöja hon


RSS 2.0